Min älskade Maiden... Min hjärtevän... Maiden är hunden som under
hela sitt liv bara tuffat på i sina stora tassar. Att köra upp henne till räddningshund var plättlätt, eftersom vi överhuvudtaget aldrig råkade på några problem under utbildning. Nu är det väl lätt att man glorifierar i efterhand, men hon har liksom bara funkat.

Under åren 2004-2007 var hon Internationell räddningshund, men tyvärr (eller vad man ska säga) var det aldrig aktuellt med några skarpa insatser den tid vi var med i internationella sök- och räddningsstyrkan... Hösten -07 fattade jag beslutet att hon skulle få bli pensionär. Ett beslut som känns helt rätt då hon som 10-åring började kännas lite tröttare än tidigare. Och tanken på att sätta min gamla hund i karantän började dessutom kännas motig.

Med Maiden har vi också kört en del jakt, med måttliga resultat. Men
vi lärde oss mycket och vi kör fortfarande en del för husbehov.

Maiden framlever numera sitt pensionärsliv i mycket stor (kanske för stor) frihet och är en underbar lekkamrat åt Pinja! Bilden ovan är tagen i december 2010, då Maiden är drygt 13 år gammal!